Avancerad, kompetent, effektiv & trygg juridik

Insolvens- & obeståndsrätt

Insolvens-obestand

Hur kan finansiella kriser förebyggas på ett effektivt och korrekt sätt? Vilka åtgärder ska vidtas när den ekonomiska situationen är akut? Vilka rättigheter har Du som borgenär eller gäldenär i en konkurs?

Tack vare vår kompetens kan Du och Din verksamhet få hjälp att förebygga konkurser och likvidationer likaväl som att hantera en ekonomisk kris. Vi bistår med juridiken kring företagsrekonstruktion, ackord, likvidationsplikt och insolvens och är experter på att bedöma vilka åtgärder som är relevanta i en kris.

Advokat Niclas Elison åtar sig uppdrag som rekonstruktör och likvidator.

Ackord

Ackord innebär att gäldenären träffar en betalningsuppgörelse med sin borgenär. Genom ackordet nedsätter borgenären sin fordran till visst belopp eller med en viss procent. Parterna kommer också överens om hur och när kvarvarande skuld skall betalas. Var gäldenären på obestånd vid tidpunkten för uppgörelsen är den ”vinst” gäldenären gör genom ackordet skattefri.

Företagsrekonstruktioner

Företagsrekonstruktion syftar till att återställa livskraften hos ett i grunden lönsamt företag som hamnat i ekonomisk kris genom att detta genomgår en finansiell rekonstruktion och vid behov även en organisatorisk rekonstruktion, t.ex. ändring av produktions­inriktning, marknadsföring, tillverkning. Förfarandet ger företagsledningen rådrum att vidta åtgärder för att förbättra företagets resultat och förhandla med fordringsägarna om ett ackord. Enligt lagens förarbeten är det viktigt ur såväl ett samhälls- som ett företagsekonomiskt perspektiv att företag i kris omstruktureras redan i ett tidigt skede i syfte att återfå sin livskraft innan krisen är så djup att konkurs är enda utvägen (prop. 1995/96:5 s. 54). Konkurs leder nämligen nästan uteslutande till en stor kapitalförstörelse till nackdel för de berörda.

Även om konkurs i vissa sällsynta undantagsfall kan användas till rekonstruktion av ett företag (se mer nedan) syftar hela konkursförfarandet till att avveckla företaget och fördela kvarvarande tillgångar mellan borgenärerna i viss ordningsföljd (se förmånsrättslagen). Företagsrekonstruktion har dock ett motsatt syfte, nämligen att konsolidera och utveckla verksamheten till nytta för samhället, de anställda, fordringsägarna och ägarna.

Likvidationer

Likvidation innebär ett avvecklingsförfarande som leder till att ett bolag eller en ekonomisk förening upplöses. Likvidationen inleds genom ett likvidationsbeslut som kan fattas av bolagsstämma (aktiebolag), medlemmarna (ekonomisk förening), Bolagsverket eller tingsrätt. Under likvidationsförfarandet skall likvidatorn se till att företagets eller föreningens skulder betalas och härefter dela ut överskottet till ägaren.

Ett likvidationsbeslut av Bolagsverket kallas tvångslikvidation och kan bero på att… Ett likvidationsbeslut av tingsrätt… Ett beslut av bolagsstämma kallas frivillig likvidation och kan bero på att styrelseledamöter vill undvika personligt ansvar för skulder, att bolagets ägare vill upplösa bolaget eller att …

Likvidatorn träder i styrelsens ställe och företräder bolaget. Bolagsstämman har dock samma ställning som innan likvidationsbeslutet om inte annat särskilt regleras i ABL. Det är viktigt att styrelsen och VD:n snarast redovisar sin förvaltning till likvidatorn. En interimsredovisning kan lämnas om icke redovisad period avser en kort period under pågående räkenskapsår. I annat fall måste en årsredovisning upprättas. Det är viktigt att dessa handlingar tas fram skyndsamt så att likvidatorn kan snabbt bedöma bolagets ekonomiska ställning och välja den bästa vägen för avveckling. Kort efter likvidationsbeslutet skall likvidatorn hos Bolagsverket ansöka om kallelse på bolagets okända borgenärer. Till ansökan skall bifogas en förteckning över de kända borgenärerna. De okända borgenärerna har sex månader på sig efter Bolagsverkets kungörelse att anmäla sin fordran till likvidatorn. I annat fall kan de inte längre göra gällande sin fordran mot bolaget. En fordran som varit känd för bolaget kan dock göras gällande mot bolaget trots kallelseförfarandet.

Konkurs

Under en konkurs säljs gäldenärens egendom och pengarna fördelas mellan borgenärerna enligt ett visst system så långt de räcker sedan kostnaderna för konkursen har betalats.

Allmänt om förfarandet

Den som har satts i konkurs kallas (konkurs-)gäldenär och den som har någonting att fordra av gäldenären kallas borgenär. Under konkursen säljs gäldenärens egendom och pengarna fördelas mellan borgenärerna enligt ett visst system så långt de räcker sedan kostnaderna för konkursen har betalats. Tingsrätten kan besluta att bevakningsförfarande ska äga rum. I så fall måste borgenärerna anmäla (bevaka) sina fordringar hos tingsrätten, vilket de annars inte behöver göra. Om tingsrätten beslutar om bevakningsförfarande kungörs det bl.a. i vissa dagstidningar. I kungörelsen anges också när bevakningarna senast bör göras. Alla borgenärer som förvaltaren (se nedan) känner till får dessutom en underrättelse om saken. De skulder som inte blir betalda i konkursen står kvar. Detta har emellertid praktisk betydelse bara när det är privatpersoner som satts i konkurs. Juridiska personer (se nedan) anses i regel upplösta när konkursen avslutas.

I samband med konkursbeslutet utser tingsrätten en konkursförvaltare. Förvaltaren ska vidta bl.a. följande åtgärder:

  • Ta hand om gäldenärens egendom (konkursboet).
  • Upprätta förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder (bouppteckning).
  • Upprätta s.k. förvaltarberättelse, där förvaltaren bl.a. ska behandla orsakerna till konkursen.
  • Sälja tillgångarna.
  • Betala ut behållningen i boet till borgenärerna.

Gäldenärens rättigheter och skyldigheter

Gäldenären har följande rättigheter:

Han har rätt att för egen del behålla viss egendom som han behöver för sitt eller familjens personliga bruk (t.ex. kläder och möbler) och föremål av övervägande personligt värde (t.ex. vigselring, medaljer, idrottspriser). Om gäldenären inte kan försörja sig och sin familj på annat sätt ska konkursboet betala nödvändigt underhåll, i regel dock längst under en månad från konkursbeslutet. Gäldenären har också rätt att behålla arbetsinkomster som han hade innestående vid konkursbeslutet eller som tillfaller honom därefter. Detta gäller dock inte den del av inkomsten som uppenbart överstiger vad som behövs för gäldenärens och hans familjs underhåll och för annan underhållsskyldighet som gäldenären kan ha. Det är förvaltaren som avgör vilken egendom och hur mycket pengar som gäldenären får behålla. Är gäldenären inte nöjd med vad förvaltaren bestämmer får han föra frågan vidare till tillsynsmyndigheten. När gäldenären inställer sig hos förvaltaren eller på tingsrätten har han rätt till ersättning för resa och uppehälle, dock bara om han är i behov av det. Ersättningen bestäms av rätten och betalas av konkursboet.

Gäldenären har följande skyldigheter:

  • Hålla sig anträffbar för förvaltaren och tala om för förvaltaren var han vistas om han byter vistelseort.
  • Lämna de upplysningar av betydelse för konkursutredningen som begärs.
  • Vara närvarande när förvaltaren upprättar bouppteckningen.
  • Komma till tingsrätten och gå ed på att bouppteckningen är riktig.
  • Inhämta tingsrättens tillstånd för att resa utomlands innan eden avlagts.

Om inte gäldenären uppfyller sina skyldigheter eller om det finns risk för att han inte kommer att göra det kan tingsrätten fatta beslut med följande innehåll:

  • Gäldenären ska lämna ifrån sig sitt pass.
  • Pass får inte utfärdas för gäldenären.
  • Förbudet att resa utomlands ska gälla även sedan eden avlagts.
  • Gäldenären får inte lämna sin bostadsort.
  • Polismyndigheten ska hämta gäldenären.
  • Gäldenären ska häktas.

Begränsningar i gäldenärens ekonomiska handlingsfrihet

Efter konkursbeslutet och tills konkursen har avslutats får gäldenären inte råda över egendom som hör till konkursboet. Han får alltså inte sälja eller ge bort sådan egendom och han får inte heller betala skulder med pengar som hör till konkursboet. Gäldenären får inte heller ingå förbindelser som kan åberopas mot konkursboet, dvs. sätta sig i skuld eller träffa andra avtal av ekonomisk natur. Sådana åtgärder blir ogiltiga eller straffbara. Under konkursen får gäldenären inte heller yrkesmässigt driva rörelse (med undantag av jordbruk och skogsbruk). Gör han det ändå kan han dömas till böter. Gäldenären återfår sin ekonomiska handlingsfrihet först när konkursen har avslutats.

Särskilda regler för juridiska personer

Med juridiska personer menas bolag, föreningar och liknande sammanslutningar och även dödsbon. När en juridisk person har satts i konkurs gäller mycket av vad som har sagts om gäldenären också den juridiska personens ställföreträdare.

I regel är under konkurs följande personer ställföreträdare:

  • För ett aktiebolag: styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
  • För ett handelsbolag: bolagsmännen
  • För ett kommanditbolag: ”komplementärerna”, dvs. de bolagsmän som inte är kommanditdelägare.
  • För en förening eller stiftelse: styrelsens ledamöter
  • För ett dödsbo: dödsbodelägarna
  • För en ställföreträdare innebär den juridiska personens konkurs ingen begränsning i den egna ekonomiska handlingsfriheten.

Av rättigheterna under rubriken ”Gäldenärens rättigheter” har en ställföreträdare bara rätt till eventuell ersättning för inställelse. För dödsbodelägare gäller dock gynnsammare regler. Varje ställföreträdare har alla de skyldigheter som anges under rubriken ”Gäldenärens skyldigheter”. Om det finns flera ställföreträdare behöver bouppteckningsed emellertid inte avläggas av den vars edgång förvaltaren anser vara utan betydelse för boutredningen. Minst en ställföreträdare måste dock i regel avlägga ed. Den som har underrättats om att han inte behöver avlägga ed är oförhindrad att resa utomlands.

Konkursens avslutande

En konkurs avslutas antingen när tingsrätten fastställer hur utdelning ska ske i konkursen eller, om inget finns att dela ut, när tingsrättens beslut om avskrivning av konkursen vinner laga kraft, något som sker tre veckor efter dagen för avskrivningsbeslutet om det inte överklagas.

Klander av förvaltarens slutredovisning

I samband med att konkursen avslutas lämnar förvaltaren en slutredovisning till tillsynsmyndigheten och en kopia av den till tingsrätten. På båda ställena hålls slutredovisningen tillgänglig för alla som vill ta del av den. Slutredovisningen får klandras av tillsynsmyndigheten och gäldenären och även av en borgenär om hans rätt kan vara beroende av den. Den som vill klandra slutredovisningen ska ge in en stämningsansökan (väcka talan) mot förvaltaren till den tingsrätt som har handlagt konkursen. Talan om klander måste väckas inom tre månader. Har utdelning skett anges sista dagen för klandertalan i den kungörelse om utdelningsförslaget och slutredovisningen som har införts i tidningarna. Har konkursen avskrivits räknas tiden från den dag då kopian av slutredovisningen kom in i tingsrätten. Om gäldenären eller en borgenär vill föra talan mot förvaltaren om skadestånd måste de i regel göra det genom klander av slutredovisningen, dvs. inom tremånadersfristen.

Jag jobbar med Insolvens- & obeståndsrätt